Muslimer i vardagen: Del VI

Arbete & Handel

En viktig del av det sociala livet är försörjningen eller arbetet som uträttas för att täcka de materiella vardagsbehoven. Islams lära lägger därför stor vikt vid att försörja sig med tillåtet förvärvade medel samt vägleder människor att handla och köpa från varandra med god moral och rättvis handel.

Profeten visade missaktning för tiggeri och föreslog istället arbetsinsats för människans försörjning:

…Vid Honom i vars hand mitt liv befinner sig i, det är bättre för någon av er att ta ett rep och hugga ved (från skogen som ni sedan) bär på ryggen och säljer (som ett sätt att förtjäna ert levebröd) istället för att fråga någon om någonting oavsett om denne skulle ge er detta eller inte.

Profeten prisade också det arbete som utförs med egna händer:

…Guds Sändebud tillfrågades om vilken slags inkomst som var den bästa och [han] svarade: ”En människas arbete med hennes [egna] händer och varje affärstransaktion som är tillåten.”

Beträffande rättvis handel kan vi både i Koranen och i Profetens sunnah finna en mängd anvisningar som på olika sätt reglerar förfaranden i näringslivet. Anvisningarna omfattar bland annat regler för sammanställning av kontrakt och köpeavtal, anställning och löneutbetalning, transaktioner samt lån och konkurrenslagstiftning. I följande koranvers kan vi bland annat läsa: ”TROENDE! Tillskansa er inte varandras egendom med orätt – inte heller [under sken av] regelrätta köpeavtal – och konkurrera inte ihjäl varandra! [Glöm inte att] Gud har visat er stor nåd!” (Koranen 4:29) Profeten påpekade även att en köpman som höll sig inom ramarna för lovlig handel har stor belöning att vänta sig:

…Den sannfärdige och pålitlige köpmannen är förenad med profeterna, de hederliga samt martyrerna…

Faktum är att islams lära kom till Indonesien, idag världens folkrikaste muslimska nation, just genom pålitliga och rättvisa köpmän som sålde varor till rätt pris och alltid påpekade för kunden om någonting var bristande i varan. Detta helt enligt Profetens anvisningar som lyder:

… Köparen och säljaren har möjlighet att bryta eller fullfölja affärstransaktionen så länge de inte har gett sig iväg [från varandra] eller fram tills de har skiljts åt, och om de sade sanningen och upplyste varandra om [eventuella] brister i varorna, då kommer välsignelser att föreligga i deras affär. Och om de undanhöll något eller ljög [så] kommer affärens välsignelser att gå förlorade.

Enligt islams lära är också all handel och transaktion med ränta strängt förbjuden. Om människan således vill ha stabil och välsignad ekonomisk och andlig tillväxt hänvisas hon till att fördela allmosor istället för att beblanda sig med ränta då koranversen fastslår att: “Gud utplånar vinsten av ockret men låter allmosornas värde växa…” (Koranen 2:276) Slutligen bör man också alltid vara medveten om att det är Gud som skänker det Han vill till vem Han vill och att tacksamhet alltid borde vara den naturliga responsen i både nöd och överflöd: ”Din Herre ger den Han vill riklig och [den Han vill] knappare utkomst” (Koranen 17:30)