Muslimer i vardagen: Del VII

Kropp & Hälsa

Enligt islams lära kommer människan att ställas till svars för sina handlingar och bland annat ansvara för den tid och de gåvor som hon har blivit anförtrodd. Kroppen, som är en av dessa dyrbara gåvor, är därför en viktig del av det ansvarsfulla förvaltarskapet på jorden.

En troende som till fullo inser detta kan därför inte vara något annat än en hälsomedveten person som alltid försöker uppnå en tillvaro grundad på balans och harmoni. Gud omnämner vikten av balans i versen: ”… ät och drick [det som är gott och hälsosamt], men visa måtta [i allt]; Gud är inte vän av dem som går till överdrift”. (Koranen 7:31)

Då människan består av både kropp och själ är de kroppsliga behoven lika självklara och viktiga att tillfredsställa som de andliga. Att stilla sin törst, hunger eller andra kroppsliga behov innebär en gudsdyrkan samt en uppfyllelse av kroppens rättigheter så som Profeten förklarade i följande hadîth:

...Fasta (några dagar) och ge upp fastan (några dagar), (utför) bönerna och sov, för [sannerligen] har dina ögon rättighet[er] över dig, liksom din kropp och din familj har rättighet[er] över dig.

I Profetens sunnah kan vi finna anvisningar och påbud som på olika sätt syftar till att vårda och stärka kroppen. Bland annat uppmärksammade Profeten vikten av god hygien och kroppslig renhet samt kostvanors betydelse för kroppens och själens välbefinnande. Gud påpekar sålunda att: ”...Han älskar dem som vill rena sig.” (Koranen 2:222)

Profeten sade även följande:

… En människa har inte fyllt något värre kärl än sin [egen] mage. Skäligt för Adams avkomma är ett par munsbitar som kan bibehålla hennes rygg rak: men om inte annat så torde hon fylla en tredjedel [av magen] med mat, en tredjedel med dryck och lämna en tredjedel tom.

Förutom att äta och dricka med måtta, vårda och rena sin kropp är en troende också förpliktad att söka vård vid sjukdom då Profeten följaktligen sa:

… Gud har sänt ner både sjukdom och dess botemedel, och Han har tillsatt ett botemedel för varje sjukdom, så vårda er själva med [dessa] botemedel, men använd inget otillåtet.

En annan viktig hälsoaspekt är islams stränga förbud mot alkohol, droger och allt annat som gör en människa berusad på något sätt.

… Varje berusningsmedel är Khamr och varje berusningsmedel är förbjudet.

Enligt islams lära är inte bara den som exempelvis brukar alkohol klandervärd utan alla som på något sätt bidrar till dess framställning, försäljning eller konsumtion. Därför kan vi i nedanstående hadîth läsa följande:

… Guds Sändebud förbannade tio människor [som är] i samröre med vinet: vinframställaren, den som pressar det, den som dricker det, den som transporterar det, den som det transporteras till, den som serverar det, den som drar nytta av priset som betalas för det, den som köper det samt den som [vinet] köps åt.

Islams lära fördömer även alla hälsoskadliga och beroendeframkallade vanor som kan leda till sjukdom och död. Rökning som klassificerats som antingen avskyvärd (makrûh) eller förbjuden (harâm) av de lärda, är just en sådan vana som leder till skada både för hälsan och ekonomin. Gud förklarar att slöseri är ett stort ont i versen: ”… slösa inte över all måtta. Slösarna är demonernas bröder...” (Koranen 17:26-27)

Med tanke på att 10 000-12 000 människor i Sverige årligen dör på grund av rökning och med tanke på att cigarrettröken innehåller en lång rad bevisligen skadliga och cancerframkallade ämnen är det otänkbart för en troende som bryr sig om sin kropp och hälsa att utveckla en så destruktiv och meningslös vana som rökning. I Koranen påminns vi slutligen om bevarandet av hälsan med en mycket talande och summerande vers som lyder: ”…låt inte era egna händer medverka till er undergång…” (Koranen 2:195)