Introduktion

Islams lära

Det är knappast tänkbart att någon levande varelse kan undgå att fascineras av det enorma och högst komplexa universum som vi befinner oss i. Vi tittar ut mot himlen på kvällen och ser en uppsjö av olika planeter och stjärnor. Vi ser hur de alla befinner sig eller rör sig i sina omloppsbanor på ett ypperligt och magnifikt sätt trots att vi människor varken skapat dem eller stakat ut deras väg. Dagligen ser vi solen som skymtar fram för att skänka oss värme och ljus och vi ser molnen som skyndsamt tar sig fram över horisonten för att förse oss med regn. I vår egen kropp utförs en mängd komplicerade uppgifter dagligen. Utan att vi ens tänker på det. Väljer vi således att betrakta vårt universum och allt som finns i det utifrån detta faktum finner vi att allting är mycket balanserat och välordnat. Allting verkar ha sin plats och fylla en funktion. Det är som om hela vår existens följde en föreskriven bana. Som om allting följde en lag.

“Det är Han som skapade solen som ett bländande ljus och månen [som återger] dess sken, och som fastställt dess faser, så att ni kan räkna åren och mäta tiden. Gud har inte skapat detta utan en plan och ett syfte. Han framställer budskapen fast och klart för de insiktsfulla.” (Koranen 10:5)

Det arabiska ordet islâm är således inget annat än just en benämning på denna lag. Ordet brukar därför ofta översättas till svenska som: underkastelse inför Guds vilja och fred. Underkastelse därför att allting som är skapat är underkastat sin Skapare och uppfyller en, av Skaparen, given roll. Fred därför att då denna roll uppfylls så existerar fred och harmoni och när denna roll rubbas, ignoreras eller åsidosätts så uppstår obalans, elände och fördärv. Människan kan tyckas vara en orsak till detta elände och denna obalans. Möjligtvis därför att människan valde att anta det ansvarsfulla förtroendet (amânah) som innefattar utmaningen att, av Gud, antingen belönas för det goda eller bestraffas för det onda hon utför i sitt liv. Detta val påminns människan tydligt om i följande vers: ”Vi erbjöd himlarna och jorden och bergen ansvaret [för förnuft och fri vilja], och de avböjde av ängslan [att inte kunna bära] det; men människan – alltid beredd till synd och dårskap – tog det på sig.” (Koranen 33:72)

Det valda förtroendet innebär således att var och en av oss har möjlighet att göra kontinuerliga val som i förlängningen utstakar den livsstil eller det levnadssätt som var och en av oss på något sätt tillhör eller är förknippade med. På Göteborgs-Postens debattsida skildras just detta fenomen väldigt bildligt och talande: ”Livet blir ett projekt som man själv måste forma - ett legobygge, där man skapar sin egen identitet, väljer bostadsort, yrke, livsstil, statusmarkörer, religion och utseende. En frihet som lätt ger ångest.”

Vetskapen om att våra val antingen kan medföra positiva eller negativa konsekvenser kan många gånger innebära en ångest för oss. Hur vet vi att vi har valt rätt och vad vi borde prioritera? Hur vet vi att vi har lyckats eller att vi är på rätt väg och vad innebär just ”lycka” och ”framgång” för alla oss som ständigt söker den? Utifrån denna starka önskan att lyckas väljer vi de levnadssätt som vi tror skall vara gynnsamma för oss i längden. Vissa av oss engagerar sig politiskt och blir politiker, andra ser till att trygga sig själva först medan andra skulle kunna ge vad som helst för att få bli kända och berömda för en personlig egenskap eller färdighet. Alla dessa livsstilar är relativt kända för oss och vi förstår den bakomliggande logiken och drivkraften i dem även om vi kanske själva inte delar de visioner och drömmar som ingår i dessa livsstilar. Men varför väljer en människa att följa levnadssättet islam och vad innebär det att vara muslim?

Hur tänker en muslim? Vad grundar en muslim sin verklighetsbild på och vad prioriterar denne och varför? Varför väljer en muslim att be fem gånger om dagen eller att fasta under en hel månad under året? Varför allt detta? För vilket syfte och till vilken nytta?

När vi idag ställer frågan till muslimer om vad deras levnadssätt och tro går ut på får vi ofta höra svar som att: ”Vi äter inte griskött” eller ”Vi får inte dricka alkohol”. Och visserligen är dessa regler en del av levnadssättet men kanske inte de mest centrala och utmärkande då det även finns andra levnadssätt som också innefattar avhållsamhet från griskött eller alkohol.

För att få ett tydligare svar på denna fråga vänder vi oss istället till källorna som utgör grunden för detta levnadssätt och till den välkända ”Gabrielshadithen” i vilken just denna fråga grundligt besvaras:

… Vi satt en dag tillsammans med Guds budbärare då en man kom till honom, klädd i bländande vita kläder och med ett ovanligt svart hår. Det syntes inga tecken på att han färdats långväga ifrån trots att ingen av oss kände igen honom. Till slut satte han sig ner [framför] Profeten med sina knän mot hans och lät sina händer vila på hans lår och sade: ”Muhammad, berätta för mig om islam.”

Guds budbärare svarade: "Islam är att vittna om att det inte finns någon gudom förutom Gud, och att Muhammad är Hans sändebud, att förrätta bönen, betala allmosan och fasta under månaden Ramadan och om man har råd, att vallfärda [till Ka‘bah i Mecka]”

Frågeställaren svarade då, "Du har sagt sanningen!". Vi förvånades över att han ställde en fråga som han sedan själv bekräftade svaret på. Då sade han: ”Berätta för mig om tron (îmân)” och Profeten svarade: ”Det är att tro på Gud, Hans änglar, Hans uppenbarade böcker, Hans profeter och på den Yttersta dagen, och att tro på ens öde - dess goda och dess onda.”

”Du har sagt sanningen”, sade han, ”Berätta nu för mig om fulländandet av tron (ihsân)”. Och Profeten svarade: "Det är att dyrka Gud som om du såg Honom, och även om du inte ser Honom, så ser Han dig.”

”Berätta för mig om timmen” sade besökaren och fick till svar ”Den tillfrågade vet lika lite om den som den frågande gör.”

”Berätta då vad som föregår den" fortsatte han och Profeten svarade: ”Att slavkvinnan skall föda sin egen ägarinna och att du skall få se barfota, nakna och utfattiga fåraherdar tävla om att bygga höga byggnader.” Då gick besökaren.

Vi väntade en stund och Profeten sade ”Vet du, cUmar, vem frågeställaren var?” Och jag svarade ”Gud och Hans sändebud vet bäst” Han sade: ”Det var Gabriel som kom för att lära er om er religion”.

Med bland annat denna hadîth som utgångspunkt kommer vi att försöka att bekanta oss med islams grunder genom en kunskapsfördjupning i de sex trosartiklarna samt de fem pelarna som tillsammans svarar både för den teoretiska och praktiska aspekten av levnadssättet islam.